Ämnat som ett Cistercienserkloster

Det är knappast något tvivel om att Edsleskog var ett nedslag av cictercienser. Det var avsett att bli ett fullskaligt kloster från början. Att det började med klosterkyrkan är normalt för C. Att den byggdes av tegel pekar direkt på konverser från Danmark. C. använde annars huggen sten. Planlösningen är absolut Cisterciensisk och återkommer i många C. klosterkyrkor.
Jag har senaste veckorna läst mycket litteratur om kloster och ordnar. Den kunskap jag tagit del av är förstås inte min egen. Många kloster på kontinenten är kända bara till namnet, men har blivit helt ut-plånade, genom brand, krig, reformation osv. Att inte Edsleskog tagits upp i äldre källor kommer sig dels av att det inte varit känt förrän i senare tider. De anteckningar som gjorts har koncentrerats på kyrkan - att den var mycket stor och av tegel samt en del legendberättelser om prästen ( presbyteri) Nicolaus som blev martyr. Man får inte glömma att en del klostermunkar var prästvigda.

Att öht bygga en sådan cictersienser kyrka som i  Edsleskog, kräver byggmästare, arkitekter, som var cistercienser. Det var lekmännen, ochså vigda munkar som byggde. Detta var speciellt för C.orden.

Man hade aldrig kunnat bygga Edsleskogs klosterkyrka utan deras byggtradition och kunskap.

Alvastra t ex

"Det mesta av det praktiska arbetet sköttes dock av lekbröderna, konverserna. De hade precis som munkarna avlagt löftena om fattigdom, lydnad och kyskhet, men deltog inte lika mycket i de dagliga bönerna och de firade egna mässor. De tjänade istället Gud genom kroppsarbete; som hantverkare, byggnadsarbetare och jordbrukare. Lekbrödernas stora yrkesskicklighet bidrog starkt till cisterciensernas framgångar. I de tidiga klostren var de också ofta fler än munkarna; till exempel i Clairvaux fanns det 300 lekbröder och 200 munkar. De kallades också för fratres barbati - skäggiga bröder - eftersom de till skillnad från munkarna fick bära skägg. De hade också tillåtelse att arbeta utanför klostrets murar — munkarna fick i princip inte gå utanför dem. Enligt reglerna skulle klostret vara självförsörjande. I själva verket kan ett medeltida cisterciensklost Lekbröderna tjänade Gud bl.a. som klostrets byggnadsarbetare. liknas vid ett storföretag med många verksamhetsgrenar, där lekbröderna spelade en stor roll. Troligtvis utfördes en stor del av kroppsarbetet också av daglönare och landbor. Utanför klostrens murar fanns olika verkstäder som tegelbruk, smedjor, garverier och glasmästarverkstäder. Munkarna bryggde också sitt eget öl. Fynd av hovslagarverktyg vid Alvastra visar att hästar fick sina hovar skötta på platsen. Förutom jordbruksmark och odlingar, ägde klostret olika fiskevatten. Munkarna fick i princip inte äta kött. Därför var fisk en viktig föda; inte minst vid fastan. Klostret ägde även vattendrivna kvarnar och sågar. Alvastra kloster kan också ha haft del i hyttor för järnframställning. De tidiga cisterciensklostren på kontinenten hade så kallade grangier. Det var enheter utanför själva klostret som skötte dess jordbruk, skogsbruk, vinodling eller vad som nu producerades på just den platsen. Från början hade grangierna enbart lekbröder som arbetskraft. Vi vet inte säkert om Alvastra har haft några grangier; men kanske har området ner till Ålebäcken och Vättern ingått i en så kallad hemgrangie."

Funderingar

En berättigad fundering är: var begravdes Nicolaus, martyr och salig förklarad, ett helgon?
Begravdes han i Edsleskog? Reliker efter helgon var oerhört åtrådda inom katolska kyrkan.

Men inga uppgifter finns om varken det ena eller andra. En källa upprinner. Men inget mera. Att det upprann källor vid helgons dödsplatser var en regel. T o m ett flertal. Jämför man Nicolaus med till exempel Elin av Skövde, som levde och dog på 1100-talet, liksom Nicolaus, finns en diger litteratur och just flera källor samt åtminstone en relik, ett finger.
Nikolaus var präst. Men kyrkan i Edsleskog? Kyrkan. som 1220 i påvebrevet anges vara under byggnad till minnet av Nicolaus...var det öht kyrkan i Edsleskog. Man får anta det, men det är inte bevisat.
Det "naturliga" hade förstås varit att Nicolaus blivit begravd i Skara domkyrka. Men det blev inte heller Elin, utan i den kyrka hon själv grundat i Skövde.
Men om Nicolaus finns inga uppgifter, mer än att han ( liksom Elin) blev ihjälslagen och att en källa där upp rann. Legenden räckte för att det skulle bli ett vallfärdsmål. Men det hade det blivit utan att tegelkyrkan byggts. Eller bebyggdes den stora kyrkan för att understryka att detta var ett stort vallfärdsmål?
Elin togs av daga genom en ättefejd. Hon var enligt legenden rik och högättad. Men Nils? Var han en vanlig, fattig munk från Skara? Eller dukade han också under för en ättefejd?