Ämnat som ett Cistercienserkloster

Det är knappast något tvivel om att Edsleskog var ett nedslag av cictercienser. Det var avsett att bli ett fullskaligt kloster från början. Att det började med klosterkyrkan är normalt för C. Att den byggdes av tegel pekar direkt på konverser från Danmark. C. använde annars huggen sten. Planlösningen är absolut Cisterciensisk och återkommer i många C. klosterkyrkor.
Jag har senaste veckorna läst mycket litteratur om kloster och ordnar. Den kunskap jag tagit del av är förstås inte min egen. Många kloster på kontinenten är kända bara till namnet, men har blivit helt ut-plånade, genom brand, krig, reformation osv. Att inte Edsleskog tagits upp i äldre källor kommer sig dels av att det inte varit känt förrän i senare tider. De anteckningar som gjorts har koncentrerats på kyrkan - att den var mycket stor och av tegel samt en del legendberättelser om prästen ( presbyteri) Nicolaus som blev martyr. Man får inte glömma att en del klostermunkar var prästvigda.

Att öht bygga en sådan cictersienser kyrka som i  Edsleskog, kräver byggmästare, arkitekter, som var cistercienser. Det var lekmännen, ochså vigda munkar som byggde. Detta var speciellt för C.orden.

Man hade aldrig kunnat bygga Edsleskogs klosterkyrka utan deras byggtradition och kunskap.

Alvastra t ex

"Det mesta av det praktiska arbetet sköttes dock av lekbröderna, konverserna. De hade precis som munkarna avlagt löftena om fattigdom, lydnad och kyskhet, men deltog inte lika mycket i de dagliga bönerna och de firade egna mässor. De tjänade istället Gud genom kroppsarbete; som hantverkare, byggnadsarbetare och jordbrukare. Lekbrödernas stora yrkesskicklighet bidrog starkt till cisterciensernas framgångar. I de tidiga klostren var de också ofta fler än munkarna; till exempel i Clairvaux fanns det 300 lekbröder och 200 munkar. De kallades också för fratres barbati - skäggiga bröder - eftersom de till skillnad från munkarna fick bära skägg. De hade också tillåtelse att arbeta utanför klostrets murar — munkarna fick i princip inte gå utanför dem. Enligt reglerna skulle klostret vara självförsörjande. I själva verket kan ett medeltida cisterciensklost Lekbröderna tjänade Gud bl.a. som klostrets byggnadsarbetare. liknas vid ett storföretag med många verksamhetsgrenar, där lekbröderna spelade en stor roll. Troligtvis utfördes en stor del av kroppsarbetet också av daglönare och landbor. Utanför klostrens murar fanns olika verkstäder som tegelbruk, smedjor, garverier och glasmästarverkstäder. Munkarna bryggde också sitt eget öl. Fynd av hovslagarverktyg vid Alvastra visar att hästar fick sina hovar skötta på platsen. Förutom jordbruksmark och odlingar, ägde klostret olika fiskevatten. Munkarna fick i princip inte äta kött. Därför var fisk en viktig föda; inte minst vid fastan. Klostret ägde även vattendrivna kvarnar och sågar. Alvastra kloster kan också ha haft del i hyttor för järnframställning. De tidiga cisterciensklostren på kontinenten hade så kallade grangier. Det var enheter utanför själva klostret som skötte dess jordbruk, skogsbruk, vinodling eller vad som nu producerades på just den platsen. Från början hade grangierna enbart lekbröder som arbetskraft. Vi vet inte säkert om Alvastra har haft några grangier; men kanske har området ner till Ålebäcken och Vättern ingått i en så kallad hemgrangie."

Funderingar

En berättigad fundering är: var begravdes Nicolaus, martyr och salig förklarad, ett helgon?
Begravdes han i Edsleskog? Reliker efter helgon var oerhört åtrådda inom katolska kyrkan.

Men inga uppgifter finns om varken det ena eller andra. En källa upprinner. Men inget mera. Att det upprann källor vid helgons dödsplatser var en regel. T o m ett flertal. Jämför man Nicolaus med till exempel Elin av Skövde, som levde och dog på 1100-talet, liksom Nicolaus, finns en diger litteratur och just flera källor samt åtminstone en relik, ett finger.
Nikolaus var präst. Men kyrkan i Edsleskog? Kyrkan. som 1220 i påvebrevet anges vara under byggnad till minnet av Nicolaus...var det öht kyrkan i Edsleskog. Man får anta det, men det är inte bevisat.
Det "naturliga" hade förstås varit att Nicolaus blivit begravd i Skara domkyrka. Men det blev inte heller Elin, utan i den kyrka hon själv grundat i Skövde.
Men om Nicolaus finns inga uppgifter, mer än att han ( liksom Elin) blev ihjälslagen och att en källa där upp rann. Legenden räckte för att det skulle bli ett vallfärdsmål. Men det hade det blivit utan att tegelkyrkan byggts. Eller bebyggdes den stora kyrkan för att understryka att detta var ett stort vallfärdsmål?
Elin togs av daga genom en ättefejd. Hon var enligt legenden rik och högättad. Men Nils? Var han en vanlig, fattig munk från Skara? Eller dukade han också under för en ättefejd?

En kyrka före den treskeppiga kyrkan

                                           Pilgrimsring funnen i Grinstad

Således fanns en kyrka i Edsleskog innan byggandet av tegelkyrkan. Varför? Jo, för annars faller hela martyrlegenden ihop. Nicolaus, han som blev saligförklarad, var ju präst och kyrkan måste enligt traditionsberättelserna ha legat upp vid den sedemera byggda treskeppiga kyrkan. Trots allt är det anmärkningsvärt att det byggdes en kyrka i Edsleskog, på 1100-talet. Det var en avkrok. Att kyrkor, av tegel, byggdes i Sundals härad, redan på 1100-talet, kan förstås. Men Edsleskog?

Det anförs att Bolstads kyrka, natursten, byggdes redan mot slutet av 1140-talet. Det är inte alls omöjligt. Vad författarna för tegelkyrkorna hänger upp sig på är att man förknippar tegelbränning och byggande med tegel, med tiggarmunkarnas byggande i Skara på 1240 talet. Man utgår okritiskt från att de var de enda som behärskade hantverket. Man vågar inte tro att övriga tegelkyrkor i Dalsland , var byggd före 1200-talets mitt. Detta stämmer inte. Det har bl a utgrävningrna i Edsleskog visat.
Det har gjorts dendrologiska undersökningar i Bolstad, som visar att trävirket i stentornet är från en bra bit in på 1100-talet. Detta visste inte Sigfrid Gunnäs eller Bertil Wald'en om. När ”Kyrkor i Sundals härad” utgavs 1931. Vilket är en i övrigt fantastisk bok.
Kyrkan, den första i Edsleskog, kan ha varit en kyrka av romans stil, av natursten, byggd liksom Bolstad på 1150- talet. Endast fortsatta utgrävningar i Edsleskog kan ge svar på detta och mycket annat. T ex om det legat en stormannagård där, Vilket jag anser vara troligt,

På 1100-talet gick gränsen mot Norge mycket nära Edsleskog. Se artikel Hembygden Dalsland 1996, John Landälv.

Det var viktigt att liksom ovan ”muta in” området, både för kung och biskop. Biskop var Bengt den gode. Kung var Knut Eriksson. Bengt anlade ett flertal kyrkor i Västergötland, byggde broar, var en av dåvarande rikets förmögnaste personer.

Att bönder, på eget initiativ, skulle ha ansökt om och byggt och betalat för en sockenkyrka ( se Västgötalagens kyrkobalk) är ej troligt.

Något anläggande på en allmänning kan ej ha varit aktuell, varken socken eller härad fanns på 1100-talet. Någon helgontradition fanns inte i Edsleskog, som på 1100-talet kunde föranleda ett kyrkbygge. Utan jag tror man får se det som ett maktpolitiskt företag av kung och biskop i samråd.

En kristen utpost helt enkelt.

Om man byggt en vanlig sockenkyrka, så gäller prästbord och prästbol, enligt Västgötalagen. Den territoriella marken måste i så fall ha upplåtits genom t ex huvudtionde, under odalsrättsliga villkor. Detta var dock inte alls bra för kyrkan. Man kan istället tänka sig att en storman, känd av biskop eller kungen upplät mark åt kyrkan och kanske fick stora egendomar i utbyte på annat håll i stiftet. Platsen för en stormanna gård är trolig.

Området som kom att bli socken, var hedniskt och att en präst blev överfallen tror jag hänger ihop med det. Sägnen talar om ynglingar som var berusade och inte fick nöjet att manipulera en stunds underhållning i kyrkan, eller smaka på det medförda vinet, etc...prästen hette Nicolaus, Nils, eller Niels och kan ha varit av vilken nationalitet som helst. Han behövde nödvändigtvis inte ens kunna tala svenska, vilket kanske eggade de mobbande ynglingarna ytterligare. Nils etc. var ett namn som antogs i norden först på 1100-talet, men var vanligt i Danmark eller på kontinenten.

Men jag tror man får ta hela historien med ”fulla ynglingar från Högheden” med en stor nypa salt. I Påvens brev 1220 preciseras öht inget mer än att onda människor dödat Nils. Var det biskopen som själv hjälpt till att format legendhistorien? Mycket pengar stod på spel, både för hans stift och för påven Honorius. Det enda man vet är att prästen ( presbyteri) hette Nicolaus ( Nils Niels etc) blev dödad av ”onda människor, gudlösa etc). En martyr, betydde möjligheter till avlatshandel. Det gagnade både biskop Bengt och påven, och det visste de båda.

Anläggandet av kyrka i Edsleskog bör ha skett på 1100-talet. Många kyrkor anlades då över hela stiftet. Det speciella för Edsleskog är att det var i ödemarken – men det kan förklaras av revirmarkering- inte att det var så mycket folk där som ville ha en kyrka. Kanske snarare tvärtom. Eftersom det innebar skatter, nya skatter. Det speciella är att den byggdes av tegel. Men, det är inte säkert att det var den första kyrkan. Först när denna ev hade brunnit och Nils martyrlegend börjat uppstå, började bygget av den treskeppiga kyrkan, i tegel. Det kan ha skett redan vid 1100-talets slut.

Att bygga i tegel var en nyhet i Sverige vid 1200-talets början. Men inte i Danmark, eller på kontinenten. Det anförs ibland att det var tiggar ordnarna som införde denna nyhet i Sverige. Det är en sanning med modifikation. I Vitsköle på Jylland var det Cistercienser som stod för det klosterbygget, med hjälp av de fördrivna munkarna från Varnhem. Detta var 1158. Men de som i verkligheten utförde arbetet var lekmän, konverserna, fratris barbati,”de skäggiga bröderna” som var munkar och mycket skickliga i allt hantverk. De tjänade Gud genom sitt arbete, hade tillgång till klosterområdet och kyrkan, men kunde röra sig utanför klostermurarna. På samma sätt har det naturligtvis skett i Edsleskog. Att tillverka och bygga med tegel kunde de långt tidigare än tiggarordnarnas predikobröder.